Fördjupning - Musik workshop 2 - instrument

Detta inlägg berör kursmålet:

Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

Idag var det dags för musikworkshop 2. Denna dagen skulle fokuseras mer på instrument i förskolan och hur de används. Vi pratade i gruppen och kom fram till att det instrument som används mest flitigt är "äggen". Ett litet ägg som man skakar på. Ett relativt billigt instrument som kan användas av även de yngsta barnen i förskolan. Vi började men en rolig uppvärmning "masken i kroppen" Man skulle plocka ett äpple från ett träd, tappa den och låtsas att äter upp en mask som fanns i äpplet. Masken skulle sedan röra sig genom kroppen, ner i höger arm och vänster ben osv. Ett roligt sätt att värma upp kroppen inför flera musikaliska aktiviteter, barnens grovmotorik utmanas också. Ännu en rolig uppvärmning var att räkna ner från 8-1 genom att skaka olika kroppsdelar. Man började med höger armen, skakade den åtta gånger, sedan vänster armen osv. nästa gång skakade man kroppsdelar bara sju gånger tills man hade räknat ner till ett. En bra kombination av musik och mattematik. En kombination som jag upptäckte att det fanns gott om under dessa två musik workshop.

Några av instrumenten som användes under dagen

När man presenterar instrument för en barngrupp är det viktigt att se till att man tar fram flera instrument än det är barn. På så sätt kan alla barn får möjlighet att välja, även den som väljer sist kan göra ett positivt, medevetet val och inte bara får den som blir över. Någonting som kan kännas så självklart nu ,men ändå någonting som jag tror kanske många glömmer av. Vi satt i en ring allihopa och en efter en skulle vi börja spela hur vi ville på våra instrument. Sedan en efter en så slutade vi att spela. Vi gjorde om denna övning, fast denna gången så blundade vi medan vi spelade. Karin Lindal rörde vid axeln på den som skulle sluta att spela, tills det var bara en kvar. Vi diskuterade efteråt hur vi upplevde de två olika övningarna. De flesta av oss höll med om att den första gången kändes mer "jobbig" att lyssna på medan när vi gjorde det med stängde ögon så upplevdes ljudet annorlunda och mer avslappnande. Hörseln förstärktes och upplevelsen var mer avslappnad, någon i gruppen liknade ljudet denna gången som att vara i en djungel. Jag känner att denna aktivitet skulle vara roligt att prova i en barngrupp för att se om de också upplever det på samma sätt som vi gjorde. Det är ännu ett sätt att introducera matematiska vokabulär till barnen. Man kan säga att vi adderar varje gång en till person börjar att spela och att vi subtraherar varje gång någon i ringen slutar att spela.

När man pratar med barnen om musik och gör olika övningar så måste man inte känna sig tvungen att förklara allt man gör med musikalisk terminologi [1]. När barnen blir äldre så faller bitarna på plats om de har stött på olika sätt att tänka och hört olika ord under sin tid i förskolan och skolan. Vissa övningar under dagen var på en nivå som även vi vuxna hade lite svårt att klara av, med barn är det ännu viktigare att utforma aktiviteter som samtidigt utmanar dem, men som de ändå kan. För barn är det viktigt att dem upplever den underbara "jag kan!" känslan. Annars är risken stor att barnet bara ger upp och känner att de vill inte vara med för att de inte kan det som förväntas av dem.

En aktivitet som jag tror skulle fungera utmärkt med yngre och äldre barn var "Var är instrumentet"? En av gruppen valdes för att vara den som letar och fick lämna rummet. Medan de som var kvar i rummet gömde ett instrument. Sedan kom "letaren" tillbaka in i rummet och skulle försöka att hitta det gömda instrumentet. Vi andra spelade på våra instrument starkare om letaren var nära att hitta och svagare om de var längre bort från instrumenten. En rolig övning som också introducerar barnen i skillnaden mellan starkt och svagt i den musikaliska terminologin, även så kallad den akustiska dimensionen av musikalisk kunskap (Ferm Thorgersen 2012. s. 71-72). En annan övning som introducerade barnen till akustiska och spänningsmässiga dimensioner av musik var "häxan i mitten".  Gruppen delades i fyra olika lag och fick vara i varsitt hörn av rummet. Alla grupper blev tilldelad ett djur och ett tillhörande litet musikalisk stycke som Karin spelade på pianot (om man inte har tillgång till en piano kan andra instrument användas). Grupperna var fjärilar, hästar, myror och dinosaurier. När man hörde sin musik skulle man röra sig runt häxan på att sätt som man själv tyckte passade ihop med musiken och djuret. När musiken stannande skulle häxan försöka att fånga ett av djuren. Genom denna aktivitet får barnen chansen att lyssna efter olika typer av musik, att känna igen ett visst ljud eller låt och lyssna efter likheter och olikheter. När häxan kommer, så pausas musiken och det blir en viss spänning innan häxan fångar ett av djuren som springer runt. När man planerar och utför en aktivitet med musik är det av stor hjälp att känna till de olika dimensionerna av musikalisk kunskap som
Ferm Thorgersen (2012. s. 71-72) beskriver:

• Strukturell musikalisk kunskap - Handlar om uppbyggnaden av musiken och hur till exempel puls, takt, rytm och melodier fungera tillsammans. I denna dimension kan matematik hitta sin plats inom musik.
• Akustisk musikalisk kunskap - Detta handlar mer om hur musiken låter, om man kan känner igen vissa instrument, ljud och melodier. Olikheter och likheter i musiken.
• Emotionell musikalisk kunskap - Vilka känslor upplever man när man höra musik? Är det någonting som ska förmedlas genom musiken? Musik kan förknippas med olika tider i livet och olika upplevelser. När man höra musiken igen blir man påmind om hur man mådde just då.
• Existentiell musikalisk kunskap - Detta handlar mer om ens identitet. Att få vara sig själv och att få välja utifrån sig själv och sina egna egenskaper.
• Kroppslig musikalisk kunskap - handlar om olika rörelser, både grov och finmotoriska som kopplas ihop med musik. Musik och rörelse är två uttryckformer som går oftast hand i hand. Man kan uttrycka musik med kroppen när man dansar.
• Spänningsmässig musikalisk kunskap - Förståelse att all musik innehåller spänningar och förväntningar av olika slag och kan uttryckas på olika sätt. Till exempel pausar, tempo, genom att dra ut toner och volym. (Till exempel "lilla snigel akta dig...", "huvud, axel, knä och tå...")

Avslutande tankar:
Enligt Söderman (2012, s. 38) är det viktigt som förskollärare att inte känna att sin egen musikaliska bakgrund är något slags hinder för att arbete med musik i förskolan. Man behöver inte vara en musiklärare för att kunna skapa en lekfull och lustfylld musikmiljö för barnen, men vissa musikaliska kunskaper behöver man. Detta vidareutvecklas av Holmberg (2012, s. 136) som påstår att pedagoger måste ha med sig en viss musikalisk kunskap för att kunna vara musiken. Pedagogen måste besitta kunskap om barn och hur de kan utvecklas tillsammans med musik. Men det är också lika viktigt att de själva har ett öppet och nyfiket förhållningsätt när det gäller musik, sång och rörelse för att kunna inspirera barnen. Balansen genom att vara den som leder en musikstund eller aktivitet och samtidigt ger barnen utrymme för att själva utforska musik och vara delaktig är inte alltid så lätt. Att hitta denna balansen är som Holmberg (2012, s. 136) beskriver det "en framtida utmaning".

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s. 7) står det "att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande". Här finns flera ord som direkt kan kopplas ihop med musik. Jag känner att musik skulle kunna användas så mycket mer i förskolan är det görs nu i dagsläget. Det behöver inte bara vara under sångstunden eller samlingen. Istället kan musik vävas in under så många olika aktiviteter för att förstärka lärandet. Samtidigt tycker jag att man ska vara försiktigt att inte bara använda musik som ett medel att lära sig någonting annat. Musik måste kunna stå för sig själv också. Att man lär sig om musik för att musik är någonting värt att lära sig om. Att musik kan kombineras så lätt med andra områden, såsom matematik och språk gynnar alla.

Musik har möjlighet att förändra. Som i en studie som Ehrlin (2012, s. 152) beskriver, "musik kan förändra och utveckla en förskolemiljö när alla verksamma engageras och rustas för att våga och vilja leda barn i sång och spel". Jag hoppas att när jag är färdig utbildat förskollärare att jag kommer att kunna använda mig av det jag har lärt mig under dessa två musik workshop. Att vara medveten om vad man gör och varför man gör det är väldigt viktigt. Musik ska aldrig bara används som ett sätt att fylla ut sin samling utan ska användas på ett medevetet sätt. Vad vill jag ge barnen chansen till att möta genom denna musikaliska aktivitet? Hur vill jag genomföra denna aktivitet? Varför är det viktigt?
Sådana frågor ska man ställer sig själv.


Referenser:

[1] Karin Lindahl. Musikworkshop 2, Högskolan i Borås 2016-10-03

Ehrlin, Anna (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 139-152

Ferm Thorgersen, Cecelia (2012) Musikdidaktiska arbete med förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, 69-84

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev, utg.] (2010). Stockholm: Skolverket