VFU uppföljning

Idag presenterade vi vårat didaktiska material för de andra i våran klass. Först presenterade vi i mindre grupper. Sedan gick vi runt till de andra grupperna för att ta del av deras didaktiska material. Där berättade de kort om vad de hade gjort och hur det togs emot av barngruppen. Vi kunde ta kort som vi själva kan använda som inspiration.

Jag med mitt didaktiska material på VFU uppfölningen

Det var roligt att visa vad jag hade gjort och få lite feedback och frågor kring mitt material. Det var också väldigt givande att se hur andra hade utformat sina didaktiska material och hur de hade planerat, genomfört och utvärderat deras aktiviteter och material. Jag fick många idéer och tankar om vad jag skulle kunna göra ute i förskolan och i förskolklassen längre fram i min karriär som förskollärare. Jag tog många kort som jag kan använda som inspiration när jag själv planerar aktiviteter och temaarbete. Det jag tar med mig är hur mycket man kan göra och hur mycket man kan utveckla en idé så man får med så många olika ämnen och områden som möjligt. Språk, matematik, bild, musik, textil, drama osv. Flera hade valt temat "känslor" som utgångspunkt för deras didaktiska material. Ett evigt aktuellt tema, särskilt nu på höstterminen i förskoleklasserna. Där gruppen ska sammansvetsas. Andra hade valt att fokusera på språk och geometri till exempel. Igen, aktuella ämnen i förskoleklassen, där majoriteten av studenter hade varit på sin senaste VFU. Nedan finns ett axplock av de olika didaktiska material som presenterades under dagen.

Temat känslor.



Vävning med plastpåsar, tidningspapper och tygtrasor.

Uppdragslådan med Trulle och Trulsa.

Ett didaktisk material kring Petter och hans fyra getter, med olika uppdrag kring drama, TAKK och bild.

Värdegrunden var utgångspunkten i detta didaktiska material.




Bornholms modellen var inspiration till detta material



Ett spel med olika frågor och uppdrag kring säkerheten i trafiken

Hannahs hemliga låda - Ville Val och de andra

Detta inlägg berör kursmålet:

• Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• Utifrån estetiska lärprocesser planera, använda, utvärdera och dokumentera och kritiskt granska ett eget tillverkat didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Vad?

Barnen ska lyssna på en bok (Ville Val och de andra - djurramsor från A till Ö). Några utvalda ramsor (E, I och H) ska sjungas till melodin från "Blinka lilla stjärna".  Dessa utvalda ramsor från boken ska delas ut till barnen i klassen som ska sedan arbeta i par. Varje par få E, I eller H att arbeta med. Paren ska måla bilder från boken som sedan ska användas för att dramatisera ramsan som till slut ska spelas in med ipadden.

Varför?

Detta didaktiska material ska ge barnen chansen att arbeta med drama, bild och musik, Samtidigt så ska det hjälpa barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet genom att arbeta med rim och ramsor. Genom att arbeta i par under tillverkningen av sina figurer så lär sig barnen att samarbeta och att lyssna på varandra för att komma fram till ett gemensamt mål. Genom att rita figurer från ramsan lär sig barnen att lyssna på och att tolka en text och att överföra det till egengjorda ritningar och bilder. Genom att sjunga ramsorna så ger jag barnen ytterligare ett sätt att möta samma text. På ett lekfullt och lustfyllt sätt. Processen att rita en bild av ett föremål eller ett djur, färglägga den och sedan klippa ut den är också en viktigt och lärorik process. Barnen lär sig att hantera både pennan och saxen bättre. Genom att spela in deras dramatiseringar med en iPad, dokumenteras deras teater. Det ger barnen ett konkret mål att sträva efter. Filmen kan visas upp för sina föräldrar och de kan själva få nytta och nöje av att se sina egna dramatiseringar och känna sig stolta över det de har åstadkommit själva, i par och som grupp.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2016, s. 20) står det att "undervisning syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt." Med detta didaktiska material erbjöd jag barnen att arbeta med de estetiska uttrycksformer, drama, bild och musik. Jag läste boken Ville Val och de andra  - djurramsor från A till Ö. En samling av olika ramsor som rimmade. Det står i Lgr 11 (rev 2016, ss. 20-21) att förskoleklassen ska "...ge dem möjligheter att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser." Jag läste boken och tillsammans med barnen samtalade vi kring vad det var för typ av bok och diskuterade texten mer ingående och koncentrerade på de ord i texten som rimmade.

Det står längre fram i Lgr 11 (rev 2016, s. 22) att barnen ska använda sig av "olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig", "digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck" och "rim, ramsor och andra ordlekar" ska vara en del av det centrala innehåll i undervisningen. Genom att barnen fick arbeta med att dramatisera en ramsa med egengjorda figurer fick de möta olika redskap för att genomföra uppgiften. De skulle rita och måla figurer på ett sätt som skulle fungera när man satte de på en pinne. De fick funderar på hur stora de skulle vara, vilka färger skulle användas för att hjälpa andra att se vad det var de hade målat. "Om man målar ekorren lila, kommer publiken att kunna ser att det är en ekorre du har målat?" Man märkte att det var ett nytt sätt för många utav barnen att fundera och tänka på. Om de vill att det skulle se ut som en ekorre gör i verkligheten så var de tvungna att fundera på hur en ekorre faktisk ser ut. Sedan fick barnen möjlighet att spela in deras gestaltning av ramsan med iPadden.

Hur?

Alla barn satt på golvet in en ring på mattan i klassrummet. Jag började aktiviteten genom att ta fram "Hannahs hemliga låda" Vad fanns i den? Det var lite spännande, barnen såg inte vad som fanns i lådan, det skapade lite magi! Jag öppnande lådan och tog fram boken  "Ville Val och de andra"och visade upp den för gruppen. Jag frågade barnen om det var någon som kände igen den. Det var några stycken som kände igen den från sina förskolor. Men de kom inte ihåg vad den handlade om. Jag berättade att det var en stor favorit bland mina barn hemma och att jag hade läst den många gånger och tyckte att det var en rolig bok. Jag läste boken för klassen. Jag var noga med att lägga extra betoning på orden som rimmade i boken för att förtydliga för barnen att det var en bok som innehöll rimmande ramsor. Jag kan boken nästan utantill så det var lätt att läsa. Jag kunde tittar upp ofta och hålla boken på ett sätt så att barnen kunde se bilderna samtidigt som jag läste upp och ner på! När jag hade läst färdigt den så frågade jag barnen om de tyckte att det var någonting speciellt med boken. Det var många som räckte upp sina händer. Det var en bok som rimmade. Sedan frågade jag barnen om de visste vad rim var, och hur de kunde höra om två ord rimmade med varandra. Jag gick sedan tillbaka till boken och läste tre av ramsorna några gånger till. Så barnen skulle bekanta sig mer med dem. E, I och H.

Jag berättade sedan för barnen att jag hade upptäckt att man kunde sjunga dessa ramsor till en melodi som jag trodde de skulle känna igen. Jag nynnade melodin och jag frågade barnen om de kände igen melodin. Det var nästan alla som gjorde det. Det var "Blinka lilla stjärna". Jag sjung för barnen först, gav dem en modell av hur man kunde sjunga ramsorna.  Sedan lärde jag ut dem till barnen, genom att jag sjunga några rader och de härmade mig. Vi sjöng sedan ramsorna tillsammans några gånger. De lärde sig väldigt fort och tyckte att det var kul. Efter sångstunden så berättade jag för barnen vad nästa uppgift var. Det var att spela upp en teater. De skulle arbeta i par och varje par skulle får varsin ramsa att arbeta med. E, I eller H. Sedan skulle de tillsammans rita och måla några saker från ramsan som de kunde sedan tejpa fast på en pinne och använda för att spela en teater. Jag delade upp gruppen, som var 22 stycken den dag, klassen har 25 barn totalt. Det blev tolv par. Tre barn var hemma sjuka den dag. Alla par fick två stora papper som var lite kraftigare än vanligt papper. De fick en kopia av ramsan och bilden som tillhörde ramsan. Barnen satt i sina par vid borden i rummet.

Min handledare, fritidspedagogen som jobbar i klassen och jag satt med barnen och hjälpte dem tolka sina ramsor och bilder.  Bilderna skulle vara stora som de skulle synas bra sedan när vi skulle spela upp en teater med dem. När alla barn hade ritat och klippt ut sina figurer från sina ramsor så tejpades dem fast på en pinne. Då var skoldagen slut för denna dagen. Önskemålet från barnen var att spela teatern med de redan dagen efter, på fredag. Men eftersom min handledare tyvärr var ledig just denna fredag bestämde vi oss för att spela upp teatern med dem på måndag. På fredagen var två av barnen som hade varit sjuka dagen innan, i skolan igen. Då passade jag på att sitta med dem, läste boken för dem och de fick välja en ramsa som de ville arbeta med. De gjorde sina figurer och klippte ut dem och satte fast dem på pinnar. Nu hade alla barn förutom en fått vara med och skapa figurer från en ramsa i boken.

De färdiga figurerna från de tre ramsorna i boken.

På måndag var det dags att spela in teater! Flickan som hade varit sjuk veckan innan och inte hade haft möjlighet att skapa figurer från boken hjälpte mig, tillsammans med två andra barn att måla en ram (en stor bröd kartong från skolans kök) som teatern skulle spelas in i. Ett sätt att göra även henne delaktig i processen. En annan tjej som hade varit med veckan innan och skapat figurer var tyvärr hemma denna dagen. Då kunde denna flickan använda hennes figurer och kunde tillsammans med en annan pojke spelar in deras teater ihop.

Den färdiga ramen!

Innan vi spelade in teatern med iPadden så övade barnen i mindre grupper. Min handledare, fritidspedagogen och jag satt med varsin grupp och hjälpte dem att öva inför föreställningen. Barnen var så ivriga och spända inför att spela upp det för resten av klassen och det skulle till och med filmas. Innan vi började med att spela in barnen gjorde min handledare och jag en liten exempel av hur man kunde spela in teatern och hur man måste hålla upp figurerna högt så de syns bra i ramen. Jag skulle sedan sitter bredvid barnen när de spelade och läsa den ramsa de hade arbetat med. De skulle samtidigt dramatisera ramsan med sina figurer i ramen.

https://youtu.be/1n3xqoD7Aww

https://youtu.be/J-YYJvPxXBM

 https://youtu.be/o207onpJmok

Inspelningen gick jättebra! Alla barn var med, alla tyckte att det var spännande och jag tror att det var en mycket positivt upplevelse för hela gruppen. Jag tror att en av anledningarna till att det gick så bra som det gjorde var för att barnen själva behövde inte synas på bild. De dramatiserade ramsan från bakom bordet och gestaltade de olika figurerna i ramsan med sina egentillverkade figurer på pinnar. De var härligt att se hur koncentrerade barnen var när jag satt där bredvid dem och läste ramsan. De fipplade med sina pinnar och såg till att få upp rätt figuren vid rätt tidpunkt i ramsan. En underbart samarbete mellan barnen som spelade ihop.

Direkt efter vi hade spelat upp teatern så var skoldagen slut. Några barn åkte hem, men för de som var kvar visade jag den inspelade teatern för barnen på en stor duk i klassrummet. De tyckte att det var väldigt roligt, att se sina figurer spela upp en teater och att veta att det var dom som satt bakom bordet och gjorde alla rörelser. Trots att barnen själva inte hördes eller sågs, visste alla vem det var som spelade. Barn har oftast otroligt minne har jag upptäckt! Eftersom jag glömde att skriva i vilken ordning alla spelade upp teatern, så ska vi visa den för gruppen igen nästa vecka, och jag hoppas att barnen känner igen sina figurer. Jag tror de gör det! Så då hoppas jag att alla få chansen att se sin teater på den stora vita duken. Barnens filmer ska sedan läggas ut på Unikum (skolans digitala forum som föräldrarna loggar in på för att ta del av det som händer i skolan och om deras egna barns utveckling). Tillsammans med en beskrivning av vad jag, tillsammans med barnen har gjort under veckornar jag har varit där på VFU.

Utvärdering av det didaktiska materialet

Det var några väldigt intensiva dagar när vi jobbade med detta material. Men absolut positiva och roliga. Det var väldigt lärorikt och jag lärde mig otroligt mycket. Både av det som gick bra och av det som gick mindre bra. Under tiden jag introducerade mitt didaktiska material så satt min handledare med i ringen och antecknade några saker som jag skulle kunna tänka på och reflektera över. När vi diskuterade efteråt hur dagen hade gått var det flera saker som hon tog upp som jag redan själv hade reflekterat över. Jag frågade barnen vid ett tillfälle under introduktionen av aktiviteten "ska vi ta det en gång till?" Jag tänkte omedelbart att så kan man inte säga. Det är istället bättre att säga "nu tar vi det en gång till!" En annan sak som jag själv funderade på innan jag läste boken var hur jag skulle förhålla mig till ord i boken som var lite svårare. Jag tänkte innan att det skulle störa för mycket om jag stannade upp för ofta för att förklara ord. Efter jag hade diskuterat detta med min handledare så kom jag fram till att det är  bättre att stanna upp och pausa än att läsa ord som barnen inte förstår. Någonting jag tar till mig för framtiden.

Någonting jag upptäckte under tillverkningen av dessa figurer från ramsan var att barnen var fortfarande lite osäkra på hur de skulle användas sedan. Hur teatern skulle gå till. Jag hade behövt att vara mer tydlig från början och kanske visat upp en modell av hur dessa figurer skulle kunna se ut. Jag hade kunnat göra några figurer själv och tejpat fast de på en pinne. Jag tror detta hade underlättat mycket för många. Att kunna se ett tydligt konkret mål framför sig. Någonting att sträva efter.

Jag upptäckte också att det försvårade för många barn att ha bilderna från ramsan framför sig när de själv ritade och målade. Många försökte att rita av bilderna eller blev oroliga för att de inte kunde rita en sån fin ekorre som fanns i boken. Istället hade jag kunnat bara dela ut texten till barnen, som en pedagog kunde läsa om barnen hade svårt att komma ihåg just deras ramsa. Då hade barnen kunnat använda sig mer av sina egna inre bilder av hur en ekorre eller en katt kan se ut, istället för att försöka rita av ekorren som den såg ut i boken. Någonting jag tar med mig om jag skulle göra en liknande aktivitet igen i framtiden. Det var en bra övning med saxen också. Jag märkte att flera av barnen tyckte att det var svårt att klippa ut sina bilder. Några av barnen fick lite hjälp och andra barn lite tips om hur man skulle kunna klippa ut den lite lättare. Att arbeta med saxen är någonting som behöver tränas på vidare. Min handledare berättade om klippövningar som klassen gör ibland. Det utvecklar barnens finmotoriska rörelser.

Jag fick mycket positiv feedback från barnen, flera av barnen kom upp till mig efter vid hade tillverkat figurerna och efter vi hade dramatiserat ramsorna och sa att de tyckte mina arbetspass var jätteroliga. Det kändes otroligt roligt att höra det från barnen själva. Att jag hade träffat rätt. Jag kände själv att det blev en väldigt lyckad aktivitet och materialet skulle jag lätt kunna tänka mig att använda igen i framriden. Hela konceptet kan göras om och ändras utifrån barnens ålder och färdigheter. Min handledare berättade för mig dagen efter att hon hade hört ett av barnen i gruppen berätta för sin mamma när han hämtades hur de hade spelat teater. Han hade aldrig fått spela teater tidigare och tyckte att det var så roligt! Tyvärr, tog jag inte så många bilder av barnen under tiden de ritade och tillverkade. Det hade varit roligt att dokumentera processen lite bättre. Jag hade planerat att ta flera kort på barnen som ritade, målade, klippte och tejpade. Men eftersom jag var väldigt involverad i processen hade jag svårt att gå ifrån, att kliva tillbaka och ta kort. Det kändes som jag aldrig hittade en bra tidpunkt att göra det. Samtidigt så är jag medveten hur viktigt det är med pedagogisk dokumentation. En svår balans upptäckte jag. Att bryta min delaktighet i processen för att ta kort, eller att vara 100% närvarande för barnen under processen.

Referenser: 

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2016) Skolverket: Stockholm.

Fördjupning - Musik workshop 2 - instrument

Detta inlägg berör kursmålet:

Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

Idag var det dags för musikworkshop 2. Denna dagen skulle fokuseras mer på instrument i förskolan och hur de används. Vi pratade i gruppen och kom fram till att det instrument som används mest flitigt är "äggen". Ett litet ägg som man skakar på. Ett relativt billigt instrument som kan användas av även de yngsta barnen i förskolan. Vi började men en rolig uppvärmning "masken i kroppen" Man skulle plocka ett äpple från ett träd, tappa den och låtsas att äter upp en mask som fanns i äpplet. Masken skulle sedan röra sig genom kroppen, ner i höger arm och vänster ben osv. Ett roligt sätt att värma upp kroppen inför flera musikaliska aktiviteter, barnens grovmotorik utmanas också. Ännu en rolig uppvärmning var att räkna ner från 8-1 genom att skaka olika kroppsdelar. Man började med höger armen, skakade den åtta gånger, sedan vänster armen osv. nästa gång skakade man kroppsdelar bara sju gånger tills man hade räknat ner till ett. En bra kombination av musik och mattematik. En kombination som jag upptäckte att det fanns gott om under dessa två musik workshop.

Några av instrumenten som användes under dagen

När man presenterar instrument för en barngrupp är det viktigt att se till att man tar fram flera instrument än det är barn. På så sätt kan alla barn får möjlighet att välja, även den som väljer sist kan göra ett positivt, medevetet val och inte bara får den som blir över. Någonting som kan kännas så självklart nu ,men ändå någonting som jag tror kanske många glömmer av. Vi satt i en ring allihopa och en efter en skulle vi börja spela hur vi ville på våra instrument. Sedan en efter en så slutade vi att spela. Vi gjorde om denna övning, fast denna gången så blundade vi medan vi spelade. Karin Lindal rörde vid axeln på den som skulle sluta att spela, tills det var bara en kvar. Vi diskuterade efteråt hur vi upplevde de två olika övningarna. De flesta av oss höll med om att den första gången kändes mer "jobbig" att lyssna på medan när vi gjorde det med stängde ögon så upplevdes ljudet annorlunda och mer avslappnande. Hörseln förstärktes och upplevelsen var mer avslappnad, någon i gruppen liknade ljudet denna gången som att vara i en djungel. Jag känner att denna aktivitet skulle vara roligt att prova i en barngrupp för att se om de också upplever det på samma sätt som vi gjorde. Det är ännu ett sätt att introducera matematiska vokabulär till barnen. Man kan säga att vi adderar varje gång en till person börjar att spela och att vi subtraherar varje gång någon i ringen slutar att spela.

När man pratar med barnen om musik och gör olika övningar så måste man inte känna sig tvungen att förklara allt man gör med musikalisk terminologi [1]. När barnen blir äldre så faller bitarna på plats om de har stött på olika sätt att tänka och hört olika ord under sin tid i förskolan och skolan. Vissa övningar under dagen var på en nivå som även vi vuxna hade lite svårt att klara av, med barn är det ännu viktigare att utforma aktiviteter som samtidigt utmanar dem, men som de ändå kan. För barn är det viktigt att dem upplever den underbara "jag kan!" känslan. Annars är risken stor att barnet bara ger upp och känner att de vill inte vara med för att de inte kan det som förväntas av dem.

En aktivitet som jag tror skulle fungera utmärkt med yngre och äldre barn var "Var är instrumentet"? En av gruppen valdes för att vara den som letar och fick lämna rummet. Medan de som var kvar i rummet gömde ett instrument. Sedan kom "letaren" tillbaka in i rummet och skulle försöka att hitta det gömda instrumentet. Vi andra spelade på våra instrument starkare om letaren var nära att hitta och svagare om de var längre bort från instrumenten. En rolig övning som också introducerar barnen i skillnaden mellan starkt och svagt i den musikaliska terminologin, även så kallad den akustiska dimensionen av musikalisk kunskap (Ferm Thorgersen 2012. s. 71-72). En annan övning som introducerade barnen till akustiska och spänningsmässiga dimensioner av musik var "häxan i mitten".  Gruppen delades i fyra olika lag och fick vara i varsitt hörn av rummet. Alla grupper blev tilldelad ett djur och ett tillhörande litet musikalisk stycke som Karin spelade på pianot (om man inte har tillgång till en piano kan andra instrument användas). Grupperna var fjärilar, hästar, myror och dinosaurier. När man hörde sin musik skulle man röra sig runt häxan på att sätt som man själv tyckte passade ihop med musiken och djuret. När musiken stannande skulle häxan försöka att fånga ett av djuren. Genom denna aktivitet får barnen chansen att lyssna efter olika typer av musik, att känna igen ett visst ljud eller låt och lyssna efter likheter och olikheter. När häxan kommer, så pausas musiken och det blir en viss spänning innan häxan fångar ett av djuren som springer runt. När man planerar och utför en aktivitet med musik är det av stor hjälp att känna till de olika dimensionerna av musikalisk kunskap som
Ferm Thorgersen (2012. s. 71-72) beskriver:

• Strukturell musikalisk kunskap - Handlar om uppbyggnaden av musiken och hur till exempel puls, takt, rytm och melodier fungera tillsammans. I denna dimension kan matematik hitta sin plats inom musik.
• Akustisk musikalisk kunskap - Detta handlar mer om hur musiken låter, om man kan känner igen vissa instrument, ljud och melodier. Olikheter och likheter i musiken.
• Emotionell musikalisk kunskap - Vilka känslor upplever man när man höra musik? Är det någonting som ska förmedlas genom musiken? Musik kan förknippas med olika tider i livet och olika upplevelser. När man höra musiken igen blir man påmind om hur man mådde just då.
• Existentiell musikalisk kunskap - Detta handlar mer om ens identitet. Att få vara sig själv och att få välja utifrån sig själv och sina egna egenskaper.
• Kroppslig musikalisk kunskap - handlar om olika rörelser, både grov och finmotoriska som kopplas ihop med musik. Musik och rörelse är två uttryckformer som går oftast hand i hand. Man kan uttrycka musik med kroppen när man dansar.
• Spänningsmässig musikalisk kunskap - Förståelse att all musik innehåller spänningar och förväntningar av olika slag och kan uttryckas på olika sätt. Till exempel pausar, tempo, genom att dra ut toner och volym. (Till exempel "lilla snigel akta dig...", "huvud, axel, knä och tå...")

Avslutande tankar:
Enligt Söderman (2012, s. 38) är det viktigt som förskollärare att inte känna att sin egen musikaliska bakgrund är något slags hinder för att arbete med musik i förskolan. Man behöver inte vara en musiklärare för att kunna skapa en lekfull och lustfylld musikmiljö för barnen, men vissa musikaliska kunskaper behöver man. Detta vidareutvecklas av Holmberg (2012, s. 136) som påstår att pedagoger måste ha med sig en viss musikalisk kunskap för att kunna vara musiken. Pedagogen måste besitta kunskap om barn och hur de kan utvecklas tillsammans med musik. Men det är också lika viktigt att de själva har ett öppet och nyfiket förhållningsätt när det gäller musik, sång och rörelse för att kunna inspirera barnen. Balansen genom att vara den som leder en musikstund eller aktivitet och samtidigt ger barnen utrymme för att själva utforska musik och vara delaktig är inte alltid så lätt. Att hitta denna balansen är som Holmberg (2012, s. 136) beskriver det "en framtida utmaning".

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s. 7) står det "att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande". Här finns flera ord som direkt kan kopplas ihop med musik. Jag känner att musik skulle kunna användas så mycket mer i förskolan är det görs nu i dagsläget. Det behöver inte bara vara under sångstunden eller samlingen. Istället kan musik vävas in under så många olika aktiviteter för att förstärka lärandet. Samtidigt tycker jag att man ska vara försiktigt att inte bara använda musik som ett medel att lära sig någonting annat. Musik måste kunna stå för sig själv också. Att man lär sig om musik för att musik är någonting värt att lära sig om. Att musik kan kombineras så lätt med andra områden, såsom matematik och språk gynnar alla.

Musik har möjlighet att förändra. Som i en studie som Ehrlin (2012, s. 152) beskriver, "musik kan förändra och utveckla en förskolemiljö när alla verksamma engageras och rustas för att våga och vilja leda barn i sång och spel". Jag hoppas att när jag är färdig utbildat förskollärare att jag kommer att kunna använda mig av det jag har lärt mig under dessa två musik workshop. Att vara medveten om vad man gör och varför man gör det är väldigt viktigt. Musik ska aldrig bara används som ett sätt att fylla ut sin samling utan ska användas på ett medevetet sätt. Vad vill jag ge barnen chansen till att möta genom denna musikaliska aktivitet? Hur vill jag genomföra denna aktivitet? Varför är det viktigt?
Sådana frågor ska man ställer sig själv.


Referenser:

[1] Karin Lindahl. Musikworkshop 2, Högskolan i Borås 2016-10-03

Ehrlin, Anna (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 139-152

Ferm Thorgersen, Cecelia (2012) Musikdidaktiska arbete med förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, 69-84

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev, utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Fördjupning - Musik workshop 1 - puls, takt, rytm och sånglekar

Detta inlägg berör kursmålet:

Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

När jag lämnade workshopen så kände jag att det var en av de mest inspirerande, givande och roliga workshop jag hade deltagit i under tiden på högskolan. Det gav mig så många idéer om hur man kan använda musik i förskolan på ett lärorikt och roligt sätt. Musik är så mycket mer än att bara sjunga några sånger på samlingen. Det hade jag kanske inte riktigt tänkt på! Denna musikstund har länge setts som ett tillfälle för språkträning och socialisation av barnen i förskolan att det skulle vara ett moment i lärande av musik har kommit i skymundan. Musik har använts mest som ett verktyg att lära sig någonting annat än om musik, till exempel att skapa gemenskap och glädje. Musik har istället agerat mer som medel än mål (Holmberg 2012, ss. 123-124).

Vi började dagen med att diskutera vad det är för metod som används i dag i musikpedagogik, det vill säga rytmikmetoden. Enligt Lindahl [1] så ska man utgå ifrån att man "lär genom sinnen". Det är ett holistisk perspektiv på musik, det vill säga att man använder sig av hela kroppen för att lära sig när man arbetar med musik. Musiken blir kroppslig. Genom denna metoden ska man utforska och lära sig utifrån sina egna erfarenheter. Man behöver inte "kunna". Istället är det utforskningen som är det viktiga.

Barn möter musik från en väldigt tidigt ålder, det börjar redan i livmodern när barnet kan höra hur sina föräldrar sjunger. Som små barn hör de hur sina föräldrar sjunger vaggvisor, barnsånger och annan musik. Barnet blir exponerat för en mängd olika musikstilar, rytm, takt och pulser. Musik som spelas i hemmet och i bilen av barnets föräldrar och syskon bidrar till en rik musikalisk upplevelse. Barnet möter musik på så många olika plan och vid olika tillfällen. Det är en stor del av mångas vardag och en väsentligt del av många förskolor (Riddersporre 2012, s. 21).

Övningar i puls kan vara en bra utgångpunkt när man börjar att introducera olika musikbaserade övningar i en barngrupp. Barnen kan sitta i en ring på golvet. En boll ska kastas runt ringen enligt pulsen i musiken som alla lyssnar på. Här måste alla koncentrera sig för att lyssna efter pulsen i musiken. En annan övning som kanske passar lite yngre barn är att slå på en trumma medan barnen går runt omkring i rummet enligt pulsen. Barnen upplever pulsen genom sina kroppar, inte bara genom att sitta och lyssna. Deras kroppar blir en del av pulsen i rummet. En fortsättning av denna övning kan vara att be alla går runt i rummet, utan att någon slår på en trumma och bestämmer pulsen. Istället ska alla barn försöker att hitta en gemensam puls, utan att prata, bara genom att observera andra. Det kan vara lättare sagt än gjort när vi provade denna övningen! Det kräver total uppmärksamhet av alla i rummet, alla måste anpassa sig för att hitta en enda puls. Att synkronisera alla tog lite tid! Ytterligare en fortsättning av denna övning kan vara att be alla barn gå runt, sedan ska alla stanna samtidigt. Igen, utan att säga nåt, genom att titta och känna av. Det kräver mycket koncentration och totalt uppmärksamhet.

Vi fortsatte dagen med att prova på olika övningar i takt. Det finns olika takter i olika musik stycken. Takt handlar om att dela upp pulsen i olika "rum" (Lindahl [1]). Pulsen går och går i bakgrunden, men nu delar vi in pulsen i olika rum, till exempel 1, 2, 3, 4/ 1, 2, 3, 4/1, 2, 3, 4....Dessa "rum" är alltid lika stora men betoningen kan ligger på olika platser i rummet. Till exempel kan ettan vara mer betonad och "tyngre". Då kallas det för 4-takt.

Sedan diskuterade vi ordet rytm och vad det betyder och innebär i musik. Det är det vi sjunger, vi sätter rytm till våra texter. Den kan vara oregelbunden med olika långa och korta ljud. Olika instrument kan ha olika rytm i ett stycke musik. Pulsen går och går hela tiden i bakgrunden av musiken, utan att ändras. Denna puls är sedan indelad i olika takter, sist så lägger man till en rytm. Man kan säga att man möblerar alla rum med olika rytmer i olika storleker, vissa korta, andra långa. Det finns olika typer av noter också, som vi sätter tillsammans.

• helnot eller vilanot, den sträcker sig över hela takten. (på ettan)
• halvnot eller kliv/smygnot (på ettan och trean)
• fjärdedelsnot eller gångnot (på ettan, tvåan, trean och fyran)
• åttondelsnot eller springnot (på ett och två och tre och fyr...)
• sextondelsnot eller X-2000not! (på ett-ååå två -ååå tre-ååå fyra-ååå)

Vi arbetade i grupper efter vi hade gått genom de olika notvärdena och satt ihop olika rytmer med hjälp av dessa olika notvärden och med kunskap om puls och takt. Det var väldigt roligt och ganska utmanande! Återigen, så gäller det att koncentrera sig och tänka snabbt! Vi vek rektangulära pappersbiter i halv, fjärdedels och åttondels.



En förklaring av de olika notvärden, konkretiserat.

Vår egen rytm

Rösten är den instrument som vi alla har. Barnen kan känna på sina stamband eller sin bröstkorg när

de gör olika ljud, så de kan både höra ljudet de gör och känna det. Enligt Lindahl [1] är detta en del av att uppleva musik på ett holistisk sätt, genom flera sinnen samtidigt. Barnens stämband är kortare än en vuxens stamband, de är outvecklade. Rösten sitter därför högre upp, mer i huvudet på barnet. inte i bröstet som det gör när man är vuxen. Man måste därför möta barnen där de är och inte sjunga för lågt. Det gäller att hitta rätt tonart för att barnen ska kunna sjunger med utan att anstränga sig. Vi vuxna kanske tycker det är för högt. Men det få vi stå ut med! Vi sjunger för barnens skulle, inte vår egen skull i denna instans! Vi fortsatte dagen med olika sånglekar med tillhörande rörelser. Vi diskuterade också vad musik kan ge ett barn förutom "bara" möjligheten att sjunga.

• rumsuppfattning
• kroppuppfattning
• språk, det verbala och olika språkljud
• balans
• samarbete
• turtagning
• att ta och följa instruktioner

Lindahl [1] uppmuntrade oss att fråga oss själva som blivande förskollärare "vad kan vi/barnen lära oss genom musiken?" Hur kan jag utveckla det jag gör så att det omfångar flera aspekter av lärande? I den nästa övningen kombinerade vi musik med matematik på ett lekfullt sätt, en lek med talraden. Alla stod bakom varsitt tal, sedan fick alla som stod vid ett tal högre än 5 tar ett steg fram, osv. Vi gick längst tallinjen i takt tillsammans. En annan övning med talraden var att vi skulle tränar på ordningsföljd tillsammans medan läraren slog på en trumma. "Den första 1, den andra säger 2, den tredje säger 3...". Ett roligt och annorlunda sätt att kombinera musik och matematik. Vi gick parvis längs tallinjen på ett sätt som vi själva skulle hitta på medan de andra räknade till 20. Vi skulle hålla takten. Det var ett sätt att få oss att samarbeta och hålla takten, rytm och träna på att räkna från 1-20.

Lek med talraden

Vi diskuterade den typiska "samlingen" i förskolan och hur man kunde använda denna tiden ur ett musikalisk syfte. Min egen erfarenhet av samlingar är att de är många gånger någonting som "måste" hända och att det är viktigt att alla barn deltar. Planera samlingen väl, med en del reserv idéer! Börja med att förklara uppläget, så alla vet vad som kommer att hända och i vilken ordning. Avsluta på ett lugnt sätt med en tydlig, kontrollerad övergång till nästa aktivitet. Instrument kan användas i en samling, man kan skicka runt en trumma när man sjunger en "hej!" sång i början. Små plast ägg som låter när man skakar är ett uppskattat instrument, särskilt bland de yngre barnen. Man ska vara tydlig med vad det är för regler när man introducerar dem. Detta gäller alla instrument som man använder i en förskola och under en samling. Använder man sig av handsignaler som betyder till exempel, tyst, inte röra, och spela. Detta är viktigt för barnen att kunna om det ska fungera med instrument. För att samla in instrument också krävs lite planering, det kan vara svårt att få barnen att lämna tillbaka dem! Men om man hittar på ett roligt sätt att göra det är det nog en mycket roligare upplevelse för alla. Man kan till exempel har en fin och rolig låda med ett hål i som används för att samla in dessa små "ägg". Kanske kan man sjunga samtidigt som lådan skickas runt i ringen.



Olika instrument som kan användas i förskolan

Tre olika lekar avslutade denna workshopen. Alla som jag tror skulle fungera utmärkt i en förskola. Den första rullade vi ett nystan mellan oss när vi satt i en ring, så det blev som ett stort spindelnät. Man kunde såklart sjunga imse vimse spindel, eller rockspindeln i samband med denna övning. Sedan samlade vi upp garnet medan vi sjung "en elefant balanserade..."utan att släppa garnet. Klurigt och roligt!


Spindelnätet av nystan

Nästa övning var med en stor blå duk som alla höll i, en liten plast båt kastades in och vi gjorde små och mellan och stora vågor så båten flög omkring. Sedan kan man sjunger några låter om båtar, Till exempel, "En liten båt blir oftast våt..." "En kulen natt" mm. Avslutningsvis för dagen dansade vi med sjalar.




Sjaltårtan!

Att använda en sjal är ett sätt att flytta fokus från sig själv till någonting annat. Många barn, (och vuxna!) tycker att det känns lättare att dansa när man håller i någonting. Vi dansade runt i en ring och turades om att vifta på sjalen på olika sätt som alla andra sedan skulle härma. Vi lyssnade på olika typer av musik och dansade på det sätt som vi kände passade musiken, ett lugnt tempo, snabbt, långsamt, frenetisk! Igen kan man hitta på ett roligt sätt att samla in sjalarna. Inte bara stoppa ner de i en påse. Gör uppsamlingen till en del av lärprocessen. En dag skulle vi baka en tårta med sjalarna som var i många olika färger. En och en la sin sjal i en hög i mitten av ringen och sa samtidigt vad deras sjal skulle representera för fyllning i tårtan. Till exempel blåbärssylt, vaniljkräm, hallonsylt och grädde. Olika sinnen hos barnen blir stimulerat i denna aktivitet med sjalarna. Hörsel, känsel och syn. Sedan använder barnen också sitt språk för att hitta på en fyllning till tårtan, vilket ger leken ytterligare en lärande dimension. En enkel och rolig lek som passar barn i många olika åldrar.

Referenser:

[1] Karin Lindahl. Musikworkshop 1, Högskolan i Borås 2016-05-30

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden - sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Riddersporre, Bim (2012) Barns tidiga upplevelse av musik.  I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 21-33

Söderman, Johan (2012) Barnmusik eller musik för barn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 37-50