Drama workshop 1&2 - att åskadligt göra genom handling

Detta inlägg berör kursmålet:

Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

I den första drama workshop ingick en föreläsning om drama pedagogik och sedan ett grupparbete.  Men vad betyder ordet "drama"? Enligt Fihn [1] kommer ordet från antiken, det grekiska språket och betyder "en styrd lek".  Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 10) beskriver hur förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama". Ett tydligt mål och förklaring till varför det är viktigt att vi använder oss av flera olika estetriska lärprocesser inom förskolan.

I smågrupper skulle vi, utifrån en vald bok, skapar en dramapedagogisk övning som skulle kunna användas i en barngrupp. I pedagogik används drama för att redovisa, visa upp eller åskadligöra någonting. Barnen ska få chansen att lära sig någonting genom drama. Drama är en "färskvara". Det är någonting som sker här och nu, efteråt finns det ingenting konkret kvar. Alla föreställningar eller uppvisningar är unika beroende på publiken och inte minst själva skådespelarna. Att arbeta med drama i förskolan kräver att man som pedagog har ett lekfullt förhållningssätt. Man ska vara anpassningsbar, tillåtande, inte bedömande, man ska se och lyssna och ha förmågan att kunna hoppa in och ur handlingen med olika roller. Men som Fihn [1] sade, man måste som  pedagog ha ett ben stadigt. Hon menar att man måste kunna vara kvar i verkligheten för att kunna visa barnen att man "ser dem". Att ingenting farligt kommer att hända, utan att hon ser vad som pågår i gruppen. Om barnen ska blunda en stund i en lek eller övning, då kan inte läraren också blunda. Läraren måste alltid ha ett ben kvar i nuet.

Vid slutet av denna workshop blev vi uppdelade i små grupper om tre eller fyra. Vi fick då välja en bok från en vagn av böcker som hade presenterats kort till oss allihopa. Våran grupp valde denna boken:

Det är en bok som handlar om flera olika påhittade djur. En dubbel sida för varje djur och en beskrivning av det djuret. Vi tyckte att boken skulle tilltala en barngrupp eftersom djuren såg väldigt roliga ut och hade egenskaper som väckte olika känslor. Vissa var lite småtokiga och knasiga, andra var lite mörkare. Vi kände att boken skulle kunna användas på ett sätt att prata och dramatisera olika känslor som barn kan uppleva. Glädje, ensamhet, skam, blyghet och  ilska till exempel. Vi valde detta djuret för att skapa våran pedagogiska dramaövning kring:

Ett glatt djur som vi kunde använda för att prata om känslan glädje och hur det känns att vara glad. När man arbetar med drama ska man använda sig av och följa ett dramaförlopp och vara medveten om hur man ska leda en dramaövning.

Vi planerade hur vi skulle använda oss utav denna boken och visade upp vissa delar för resten av semiariergruppen. Vi inledde övningen genom att läsa om "Sopp djuren". Vi följde upp genom att sedan ställa öppna frågor till gruppen om hur de trodde Sopp djuren kände sig. Efter några svar om hur de trodde sopp djuren kände sig introducerade jag "sagostenen" för gruppen. Jag försökte att skapa lite magi kring stenen. Jag sade att den var magisk, för att när man håller i den så är det bara den människa som kan prata. Alla andra i ringen ska då sitta och lyssna på vad just detta barn har att säga. Jag berättade att stenen skulle skickas runt i ringen och att när det var deras tur att hålla i stenen så skulle man berätta för resten av gruppen någonting som gjorde de glada. Om man inte kunde tänka på någonting just då så kunde man bara skicka stenen vidare. Barnen ska inte känna sig tvunget att berätta någonting. Samtidigt kan man förbereda dem genom att vänta en stund innan man börjar övningen för att ge alla en chans att fundera på någonting som gör dem glada. En möjlighet för barnen att fundera på vad de skulle säga och en möjlighet för dem att reflektera över någonting som de har upplevt. När alla hade berättat någonting för stenen så var tiden slut för våran grupps framträdande. Vi hade planerat flera saker som skulle kunna vara fortsättningen för detta tema kring känslan glad. Vi skulle sedan dela in gruppen i mindre grupper för att arbeta kring att gestalta känslan glad som sedan skulle spelas upp för resten av gruppen. Gruppen skulle sedan diskutera vad de såg och kände när de såg de andra grupperna spela upp deras gestaltningar av känslan glad. Ännu en möjlighet att reflektera över det som de har gjort och sett. Som avslutning tänkte vi att barnen kunde måla en bild av någonting som gör dem glada. Denna processen skulle kunna dokumenteras från början till slut med hjälp av en iPad som spelade in deras gestaltningar och genom att synliggöra deras målade bilder av känslan glad.

Referenser:

[1] Gunilla Fihn. Dramaworkshop 1, Högskolan i Borås 2016-12-04


Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev, utg.] (2010). Stockholm: Skolverket