måndag 30 maj 2016

Fördjupning - Musik workshop 1 - puls, takt, rytm och sånglekar

Detta inlägg berör kursmålet:

Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.


När jag lämnade workshopen så kände jag att det var en av de mest inspirerande, givande och roliga workshop jag hade deltagit i under tiden på högskolan. Det gav mig så många idéer om hur man kan använda musik i förskolan på ett lärorikt och roligt sätt. Musik är så mycket mer än att bara sjunga några sånger på samlingen. Det hade jag kanske inte riktigt tänkt på! Denna musikstund har länge setts som ett tillfälle för språkträning och socialisation av barnen i förskolan att det skulle vara ett moment i lärande av musik har kommit i skymundan. Musik har använts mest som ett verktyg att lära sig någonting annat än om musik, till exempel att skapa gemenskap och glädje. Musik har istället agerat mer som medel än mål (Holmberg 2012, ss. 123-124).

Vi började dagen med att diskutera vad det är för metod som används i dag i musikpedagogik, det vill säga rytmikmetoden. Enligt Lindahl [1] så ska man utgå ifrån att man "lär genom sinnen". Det är ett holistisk perspektiv på musik, det vill säga att man använder sig av hela kroppen för att lära sig när man arbetar med musik. Musiken blir kroppslig. Genom denna metoden ska man utforska och lära sig utifrån sina egna erfarenheter. Man behöver inte "kunna". Istället är det utforskningen som är det viktiga.

Barn möter musik från en väldigt tidigt ålder, det börjar redan i livmodern när barnet kan höra hur sina föräldrar sjunger. Som små barn hör de hur sina föräldrar sjunger vaggvisor, barnsånger och annan musik. Barnet blir exponerat för en mängd olika musikstilar, rytm, takt och pulser. Musik som spelas i hemmet och i bilen av barnets föräldrar och syskon bidrar till en rik musikalisk upplevelse. Barnet möter musik på så många olika plan och vid olika tillfällen. Det är en stor del av mångas vardag och en väsentligt del av många förskolor (Riddersporre 2012, s. 21).

Övningar i puls kan vara en bra utgångpunkt när man börjar att introducera olika musikbaserade övningar i en barngrupp. Barnen kan sitta i en ring på golvet. En boll ska kastas runt ringen enligt pulsen i musiken som alla lyssnar på. Här måste alla koncentrera sig för att lyssna efter pulsen i musiken. En annan övning som kanske passar lite yngre barn är att slå på en trumma medan barnen går runt omkring i rummet enligt pulsen. Barnen upplever pulsen genom sina kroppar, inte bara genom att sitta och lyssna. Deras kroppar blir en del av pulsen i rummet. En fortsättning av denna övning kan vara att be alla går runt i rummet, utan att någon slår på en trumma och bestämmer pulsen. Istället ska alla barn försöker att hitta en gemensam puls, utan att prata, bara genom att observera andra. Det kan vara lättare sagt än gjort när vi provade denna övningen! Det kräver total uppmärksamhet av alla i rummet, alla måste anpassa sig för att hitta en enda puls. Att synkronisera alla tog lite tid! Ytterligare en fortsättning av denna övning kan vara att be alla barn gå runt, sedan ska alla stanna samtidigt. Igen, utan att säga nåt, genom att titta och känna av. Det kräver mycket koncentration och totalt uppmärksamhet.

Vi fortsatte dagen med att prova på olika övningar i takt. Det finns olika takter i olika musik stycken. Takt handlar om att dela upp pulsen i olika "rum" (Lindahl [1]). Pulsen går och går i bakgrunden, men nu delar vi in pulsen i olika rum, till exempel 1, 2, 3, 4/ 1, 2, 3, 4/1, 2, 3, 4....Dessa "rum" är alltid lika stora men betoningen kan ligger på olika platser i rummet. Till exempel kan ettan vara mer betonad och "tyngre". Då kallas det för 4-takt.

Sedan diskuterade vi ordet rytm och vad det betyder och innebär i musik. Det är det vi sjunger, vi sätter rytm till våra texter. Den kan vara oregelbunden med olika långa och korta ljud. Olika instrument kan ha olika rytm i ett stycke musik. Pulsen går och går hela tiden i bakgrunden av musiken, utan att ändras. Denna puls är sedan indelad i olika takter, sist så lägger man till en rytm. Man kan säga att man möblerar alla rum med olika rytmer i olika storleker, vissa korta, andra långa. Det finns olika typer av noter också, som vi sätter tillsammans.
  • helnot eller vilanot, den sträcker sig över hela takten. (på ettan)
  • halvnot eller kliv/smygnot (på ettan och trean)
  • fjärdedelsnot eller gångnot (på ettan, tvåan, trean och fyran)
  • åttondelsnot eller springnot (på ett och två och tre och fyr...)
  • sextondelsnot eller X-2000not! (på ett-ååå två -ååå tre-ååå fyra-ååå)


Vi arbetade i grupper efter vi hade gått genom de olika notvärdena och satt ihop olika rytmer med hjälp av dessa olika notvärden och med kunskap om puls och takt. Det var väldigt roligt och ganska utmanande! Återigen, så gäller det att koncentrera sig och tänka snabbt! Vi vek rektangulära pappersbiter i halv, fjärdedels och åttondels.


En förklaring av de olika notvärden, konkretiserat.

Vår egen rytm

Rösten är den instrument som vi alla har. Barnen kan känna på sina stamband eller sin bröstkorg när
de gör olika ljud, så de kan både höra ljudet de gör och känna det. Enligt Lindahl [1] är detta en del av att uppleva musik på ett holistisk sätt, genom flera sinnen samtidigt. Barnens stämband är kortare än en vuxens stamband, de är outvecklade. Rösten sitter därför högre upp, mer i huvudet på barnet. inte i bröstet som det gör när man är vuxen. Man måste därför möta barnen där de är och inte sjunga för lågt. Det gäller att hitta rätt tonart för att barnen ska kunna sjunger med utan att anstränga sig. Vi vuxna kanske tycker det är för högt. Men det få vi stå ut med! Vi sjunger för barnens skulle, inte vår egen skull i denna instans! Vi fortsatte dagen med olika sånglekar med tillhörande rörelser. Vi diskuterade också vad musik kan ge ett barn förutom "bara" möjligheten att sjunga.
  • rumsuppfattning
  • kroppuppfattning
  • språk, det verbala och olika språkljud
  • balans
  • samarbete
  • turtagning
  • att ta och följa instruktioner

Lindahl [1] uppmuntrade oss att fråga oss själva som blivande förskollärare "vad kan vi/barnen lära oss genom musiken?" Hur kan jag utveckla det jag gör så att det omfångar flera aspekter av lärande? I den nästa övningen kombinerade vi musik med matematik på ett lekfullt sätt, en lek med talraden. Alla stod bakom varsitt tal, sedan fick alla som stod vid ett tal högre än 5 tar ett steg fram, osv. Vi gick längst tallinjen i takt tillsammans. En annan övning med talraden var att vi skulle tränar på ordningsföljd tillsammans medan läraren slog på en trumma. "Den första 1, den andra säger 2, den tredje säger 3...". Ett roligt och annorlunda sätt att kombinera musik och matematik. Vi gick parvis längs tallinjen på ett sätt som vi själva skulle hitta på medan de andra räknade till 20. Vi skulle hålla takten. Det var ett sätt att få oss att samarbeta och hålla takten, rytm och träna på att räkna från 1-20.
Lek med talraden


Vi diskuterade den typiska "samlingen" i förskolan och hur man kunde använda denna tiden ur ett musikalisk syfte. Min egen erfarenhet av samlingar är att de är många gånger någonting som "måste" hända och att det är viktigt att alla barn deltar. Planera samlingen väl, med en del reserv idéer! Börja med att förklara uppläget, så alla vet vad som kommer att hända och i vilken ordning. Avsluta på ett lugnt sätt med en tydlig, kontrollerad övergång till nästa aktivitet. Instrument kan användas i en samling, man kan skicka runt en trumma när man sjunger en "hej!" sång i början. Små plast ägg som låter när man skakar är ett uppskattat instrument, särskilt bland de yngre barnen. Man ska vara tydlig med vad det är för regler när man introducerar dem. Detta gäller alla instrument som man använder i en förskola och under en samling. Använder man sig av handsignaler som betyder till exempel, tyst, inte röra, och spela. Detta är viktigt för barnen att kunna om det ska fungera med instrument. För att samla in instrument också krävs lite planering, det kan vara svårt att få barnen att lämna tillbaka dem! Men om man hittar på ett roligt sätt att göra det är det nog en mycket roligare upplevelse för alla. Man kan till exempel har en fin och rolig låda med ett hål i som används för att samla in dessa små "ägg". Kanske kan man sjunga samtidigt som lådan skickas runt i ringen.


Olika instrument som kan användas i förskolan

Tre olika lekar avslutade denna workshopen. Alla som jag tror skulle fungera utmärkt i en förskola. Den första rullade vi ett nystan mellan oss när vi satt i en ring, så det blev som ett stort spindelnät. Man kunde såklart sjunga imse vimse spindel, eller rockspindeln i samband med denna övning. Sedan samlade vi upp garnet medan vi sjung "en elefant balanserade..."utan att släppa garnet. Klurigt och roligt!

Spindelnätet av nystan

Nästa övning var med en stor blå duk som alla höll i, en liten plast båt kastades in och vi gjorde små och mellan och stora vågor så båten flög omkring. Sedan kan man sjunger några låter om båtar, Till exempel, "En liten båt blir oftast våt..." "En kulen natt" mm. Avslutningsvis för dagen dansade vi med sjalar.



Sjaltårtan!

Att använda en sjal är ett sätt att flytta fokus från sig själv till någonting annat. Många barn, (och vuxna!) tycker att det känns lättare att dansa när man håller i någonting. Vi dansade runt i en ring och turades om att vifta på sjalen på olika sätt som alla andra sedan skulle härma. Vi lyssnade på olika typer av musik och dansade på det sätt som vi kände passade musiken, ett lugnt tempo, snabbt, långsamt, frenetisk! Igen kan man hitta på ett roligt sätt att samla in sjalarna. Inte bara stoppa ner de i en påse. Gör uppsamlingen till en del av lärprocessen. En dag skulle vi baka en tårta med sjalarna som var i många olika färger. En och en la sin sjal i en hög i mitten av ringen och sa samtidigt vad deras sjal skulle representera för fyllning i tårtan. Till exempel blåbärssylt, vaniljkräm, hallonsylt och grädde. Olika sinnen hos barnen blir stimulerat i denna aktivitet med sjalarna. Hörsel, känsel och syn. Sedan använder barnen också sitt språk för att hitta på en fyllning till tårtan, vilket ger leken ytterligare en lärande dimension. En enkel och rolig lek som passar barn i många olika åldrar.


Referenser:

[1] Karin Lindahl. Musikworkshop 1, Högskolan i Borås 2016-05-30

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden - sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Riddersporre, Bim (2012) Barns tidiga upplevelse av musik.  I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 21-33

Söderman, Johan (2012) Barnmusik eller musik för barn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 37-50

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar