Didaktiska apsekter av olika material, föreläsning och workshop

Idag hade vi vår första föreläsning och workshop om didaktik, det handlade om didaktiska aspekter av olika material. Föreläsaren var Marie Lundgren.

Det är viktigt att tänka att det finns ingenting som heter "didaktisk material" istället kan allt material användas från en didaktisk aspekt. Samma material kan användas för olika syften och inte bara det det är tänkt till. Här gäller det att tänka utanför lådan, fånga stunden och utmana sig själv i att se nya användningsområden i traditionella läromedel och leksaker. Så fort man börjar att prata och resonera kring ett material, så blir det ett didaktisk material.

Under denna första workshopen om "Didaktiska aspekter på olika material" delades vi upp i små grupper. Sedan valde vi material från ett bord, saker som är vanliga i en förskola. Vi skulle utmana oss själva att se dessa saker med nya ögon. Hur kunde detta material användas på ett didaktisk sätt, ett sätt som visar på nytänkande. Hur skulle vi spinna vidare i en barngrupp? Hur kan man väva in till exempel; bild, textil, matematik och drama i ett och samma material som utgångspunkt. Våran grupp valde dessa saker som syns på bilden här:

Det var lätt att bara ser matematiken i dessa föremål. Det visade sig vara svårt att komma ifrån de traditionella sätt som man använder dessa material. I gruppen utmanade vi oss själva att komma på andra sätt att använda dessa material. Till exempel:

• Genom att kasta tärningen och sedan hämtar lika många saker som visas på tärningen
• Dramatisera boken, eller en händelse i boken.
• Att skapa ansiktsmasker som föreställer djuren man möter i boken.
• Att skapa en egen kulbana i skogen genom att gräva en bana som kulorna kunde rulla nedför.
• Att sortera glaskulorna efter olika egenskaper.
• Att väga glaskulorna och hitta andra saker som väger lika mycket.
• Att återskapa färgerna i glaskulorna med färg och olika typ av paper och annat material.
• Samtala kring djuren man möter i boken.

Valmöjligheterna är oändliga, det gäller att försöka se saker på ett nytt sätt. Lättare sagt än gjort verkade det som!

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s. 7) står det "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika utrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande".

Här finns många stora kunskapsområden att beröra. Det är vårt ansvar som pedagog att ge barnen möjligheten att möta dessa olika didaktiska former som lärande kan ske. Men man ska inte glömma att informellt lärande alltid sker. Det är inte bara under "lärande situationer" som barnen erövrar kunskap. Ofta behöver barn tid själva för att bearbeta vad som har hänt och vad de har upplevt. Det kan komma frågor dagar eller veckor efter en aktivitet. Barnet har funderat och tänkt på det de har upplevt och försökt att se samband med andra upplevda erfarenheter.

Tre frågor man ska ställa sig själv som pedagog är "Vad? Hur? och Varför?" Vad vill jag att barnen ska lära sig eller utforska? Hur ska jag går till väga? Slutligen, varför tycker jag det är viktigt? Genom att ställa sig själv de didaktiska grundfrågorna har man genomgått ett slags momentplanering. En del av denna termin blir att skapa ett nytt didaktisk material att ta med oss ut på VFU. Jag ska vara i en förskoleklass. Denna föreläsning och workshop var ett sätt att väcka lite tanker. Hur skulle jag kunna använda material som redan finns på ett nytt sätt? Hur kan man bygga vidare med material som finns på verksanheten?

Referens:

Läroplanen för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket