Bild workshop 1 - "titthål"

 

 

Detta inlägg berör kursmålet:

Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

 

 

Idag var det dags för den första bild workshopen. Bildsalen är en väldigt inspirerade rum och jag såg fram emot idag. Det är en miljö där det föds idéer och är tillåtande för nya upptäckter och erfarenheter. Vid slutet av dagen skulle det visa sig att man var ganska trött, trots att miljön är väldigt lugnande och fri från stress och måsten. Men hjärnan hade fått sig ett rejält träningspass! Trots tröttheten, gick jag därifrån mycket glad och positiv.

 

Läraren Mats Andersson [1] berättade för oss hur dagen skulle fungera. Vi skulle få väldigt fria händer och väldigt stora ramar. Det fanns inget rätt eller fel, så länge man höll sig någorlunda till uppgiften för dagen! Förmiddagen började med en kort teoretisk genomgång. Vad som menas med statiska och dynamiska bilder förklarades. En statisk bild är oftast symmetrisk och väger jämt. En dynamisk bild har olika vinklar och linjer genom bilden och ger en känsla av rörelse och liv. Vad skillnaden är mellan konkreta och abstrakta bilder? Med konkreta bilder ser man snabbt och tydligt vad det är som föreställs, det finns begränsat utrymme för tolkning. Med en abstrakt bild är det oftast svårt att se vad det är som föreställs, det kan tolkas på olika sätt. Det är en härlig blandning av olika former, färger, linjer och mönster. Mats pratade vidare om bildkomposition och hur den optiska medelpunkten används i TV och i media. Den optiska medelpunkten sitter alltid förskjutet åt höger eller vänster och sitter oftast på den övre delen av bilden. Hur bildspråk är uppbyggt på olika sätt, ibland centrerat, ibland förskjutet år höger eller vänster. Hur bilder vrids för att ge en lutande effekt som förstärker det som förmedlas. Det utmanar synen på ett annat sätt än att bemöta en bild som är statisk och centrerad till exempel.

 

När vi kom in i bildsalen möttes vi av en hav med bilder på det stora bordet. Så många underbara olika färger och mönster och bilder.

Så många olika bilder att välja ifrån!

Vi skulle välja ut en bild var och placera ett litet "titthål" över en liten bit av bilden som innehöll skiftningar i färger, ljus och mörker och mönster. Det var svårt att välja eftersom utbudet var så stort! Så här såg min bild och titthål ut:





Ett litet titthål på en stor bild

Från en konkret bild, skapades en abstrakt bild. Man kunde inte längre se vad den föreställde. Det var denna abstrakta bild som skulle vara utgångspunkten för dagen och det som skulle genomsyra dagen och vara en väg in till att prova olika material i olika kombinationer.

Nu blev det abstrakt





Vår första uppgift var att återskapa denna bild, fast med olika typ av papper. Silkespapper blankapapper, mattpapper. Utbudet igen var enormt. Det var roligt att försöka hitta de pappersbitar som stämde bäst överens med bilden, men inte så lätt!
 

Olika typer av papper som ska användas

När jag var färdig med min 15x15 cm förstoring av min titthålsbild kände jag mig inte helt nöjd. Det var svårt att få med svaga skiftningar i färg med papper. Även när man rev pappret, så blev kanterna för skarpa tyckte jag.

Den färdiga papperbilden

Vi skulle inte längre använda oss av den ursprungliga titthålsbilden under dagen. Istället skulle vi använda dessa nya bilder vi hade skapat för att utforska vidare med materialet som fanns i bildsalen. Från denna bilden vi hade skapat med pappersbitar skulle vi översätta den till en svart-vit-gråskala. Vi skulle försöker se färgerna som ljusa eller mörka och omvandla bilden till en ny. I detta moment använder jag mig av kol, grafitstift och mina fingrar.

 

Kol och grafitpennor har skapat denna avbildning

 

Det var ett lättare material att använda sig av, jag kunde få till skiftningar i det ljusa och mörka på ett lättare sätt än med pappersbiter som hade så skarpa kanter. Det var roligt att använda sina fingrar som penslar, jag upplevde att det var lättare att manipulera bilden på så sätt än att använda penslar, som jag skulle göra senare under dagen. Nästa steg var att använda textil för att återskapa bilden ännu en gång, vi skulle försöka att förenkla färger och former.

 

Olika textiler och texturer

Linjerna blev nu mycket skarpare än med kol och grafitpennor, men bilden blev också nu mer dynamisk eftersom det innehöll olika textiler, texturer och olika tjocklek. Om man blundar och känner med sina fingrar kan man uppleva bilder på ett helt nytt sätt. Vissa delar är släta, andra är luddiga, andra lite strävare. Hur låter det när man river med fingrarana på ytan? Låter alla delar samma? Om inte, varför? Genom att beskriva hur bilden känns och låter har man öppnat vägen för spännande nya språkutvecklings möjligheter. Det står i läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010, s. 10) "att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra". Detta är en aktivitet som lätt kan användas i ett språkutvecklings syfte. Känna, uppleva, beskriva, fråga, jämföra...

 

Nu valde jag att använda akvarellfärg och akvarellpennor. Akvarellpennorna använde jag på ett luddigt underlägg som vanligtvis används till flanosagor. Att se hur detta material fungerade med akvarellpennorna var spännande. Jag penslade vatten över pappret först och sedan målade med akvarellpennor, färgen flöt ut över pappret på ett intressant sätt och gränserna mellan färgerna blev suddiga, precis som i min titthålsbild. Jag strödde på lite salt, det gjorde att det sög upp vattnet och det blev än häftig effekt. När bilden hade torkat blev effekten väldigt annorlunda jämfört med hur den såg ut precis efter jag hade målat den.

 

Precis efter jag hade målat den....

 

 

 

Ett dygn senare. Det blev väldigt annorlunda! 

 

 Sedan använder jag vanlig akvarellfärg på akvarellpapper. Jag droppade sedan på flytande akvrarellfärg som finns i flaska, färgen rann och skapade nya fina former och färger. Jag droppade matolja på färgen och hällde på lite kakao, mjöl, sojasås och glitter, nu var kreativiten igång på riktigt!

 

En härlig blandning av all möjligt!


 

Oljepasteller vad nästa! Både vanliga och torra. Jag kände mig inte särskilt inspirerad av de vanliga oljepastellerna, det var svårt att få till fina övergångar mellan färgerna som jag ville. Men med de torra oljepastellerna, så var det mycket mer tillfredställande. Med mina fingrar kunde jag flyta runt färgen och manipulera bilden på ett sätt som inte var möjligt med vanliga oljepasteller..

 

Överst med vanliga oljepasteller, nederst med torra oljepasteller

 

Sedan till ett av momenten som jag gillade mest, kanske beroende på mitt behov av ordning och mönster och "korrekthet"! Mats tog den 15x15cm bilden jag hade gjort i början av dagen, med olika typ av papper och gjort 12 färgkopior av den. Med dessa kopior skulle vi skapar nya mönster och former. Det var väldigt tillfredställande och så roligt (nästan otroligt!) vilka nya fina och spännande mönster och bilder kunde skapas av någonting så enkelt. Jag kunde har suttit betydligt längre och skapat och flyttat runt på mina pappersbiter. Jag var plötsligt lite stolt över det jag hade åstadkommit!

 

 

 

Jag funderar på att köpa en ram och sätter upp de på väggen hemma! Om jag, som vuxen, blev så pass tagen och inspirerad av detta, så undrar jag hur en barngrupp skulle känna. Att kunna skapa någonting stort utav någonting så litet. Någonting som de dessutom själva har skapat. Man blir mer än lite sugen att prova detta i en barngrupp. Med denna aktivitet, går det inte att undvika matematik, det få man på köpet! Det är mönster, former, ordning, läge, riktning och förändring. Såklart är det också teknik. Det är byggande, skapande och konstruktion, i 2D. I Lpfö 98 (rev. 2010, s. 10) står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring" och att barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap". Allra sist innan det var dags att börja städa i bildsalen ville jag prova igen med den flytande akvarellfärgen på flanopappret. Det var riktigt spännande, och jag kan bara tänka mig vad barn skulle känna och uppleva med samma material och möjlighet till utforskning.

 

Utan att tänka på det då, så blev det av "misstag" en optisk medelpunkt i den övre höger delen av bilden. Det är kanske därför jag finner bilden så tilltalande. Ögonen kan vila någonstans, de dras till den delen av bilden.

Att summera dagen är svårt, det var en aktivitetsfylld dag med många spännande nya intryck och utmaningar. Lite som barn upplever alla dagar kanske? Inte konstigt att de blir trötta vid dagens slut, det var jag i alla fall! Jag vågade prova nya saker, att kombinera material som jag aldrig hade tänkt skulle fungera förut, att tänka ett steg längre än akvarellfärg=akvrarellpapper. Saker som ligger hemma till ingen nyttja kan hitta nya användningsområden i förskolan, om man bara tillåter sig själv att tänka till lite extra. Man ska ta tillvara på allt, även material som inte ses som pysselmaterial. Särskilt material som är gratis! Jag har blivit tvungen att se saker från nya perspektiv och tänka "hur man annars kan göra?" "hur blir det då?" "allt är värt att prova åtminstone en gång!". Det finns inget rätt eller fel, bara olika sätt att göra saker. I misslyckandet, så lär man sig ändå. Det var några tillfällen under dagen när jag fick slänga saker. Jag skulle måla med vattenfärg på ett väldigt tunt papper som bara gick sönder. Men jag tänkte efteråt "Jaha, nu vet jag det!" Det är under processen man lär sig, inte av den färdiga produkten. Produkten behöver blir fin, fint är ändå bara en tolkningsfråga. Vem bestämmer vad som är fint och fult?

Barn är nyfikna, vi måste ta tillvara på denna nyfikenhet och deras sätt att kunna se saker som de är, inte hur de ska vara. För barn är det många gånger lättare att "tänka utanför lådan". De bryr sig mindre om vad som anses som rätt eller fel. De vill veta vad som händer när man blandar vatten, olja, mjöl och salt! Körling (2011, s. 45) beskriver "Den bästa läraren är den som tar emot nyfikenheten hos det barn som är nyfiket och som vill delta och tillåts göra det utifrån bara den viljan." Vi som pedagoger ska inte sätta upp ramar och begräsningar när barnens nyfikenhet är som mest. Körling (2011, ss. 109-111) fortsätter och redogör för hur lärande sker genom nyfikenhet. Barnet kan bli inspirerat av någonting, ibland vill barnet bara iaktta länge, andra barn vill direkt pröva. För att nyfikenhet ska väcks i ett barn, behövs en stimulus. Man ska erbjuda material, det är det som väcker intresse och nyfikenhet hos barnen. Miljön har också en betydande roll i lärandet. Den ska skapa bra förutsättningar så att lärande kan ske och är tillåtande. Det barn som är nyfiket, kan genom sitt agerande, lust att lära och sitt vilja att prova någonting nytt väcka nyfikenhet hos andra barn. Det smittar av sig. Att arbeta med bild är någinting som ska strävas efter enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010). Här står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" (Lpfö 98, rev. 2010, s. 10) Genom att arbeta med bild uppfyller man detta strävansmål i läroplanen. Barnen möter och får chansen att lära sig genom att använda så många olika material och tekniker. Samtalet som sedan förs under arbetet och efter är lärorikt för alla barn som är involverade. Det är lärorikt att få återberätta vad man har gjort och också att få lyssna på någon annan som berättar vad de har gjort.

 

 

Referenser:

 

[1] Mats Andersson. Bildworkshop 1, Högskolan i Borås. 2016-05-17

 

Körling, A-M. (2011). Nu ler Vygotskij - eleverna, undervisning och Lgr 11. Stockholm: Liber.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev, utg.] (2010). Stockholm: Skolverket