Hannahs hemliga låda - Rimkort spelet

Detta inlägg berör kursmålet:

• Självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera och kritisk granska ett tematisk arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• Utifrån estetiska lärprocesser planera, använda, utvärdera och dokumentera och kritiskt granska ett eget tillverkat didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Vad?

Jag hade tillverkat 29 par rimkort som kunde pusslas ihop. Rimspelet gick ut på att barnen skulle para ihop kortet som de hade framför sig med ett kort som låg i mitten av ringen på mattan. Det var en helgrupps aktivitet.

Varför?

Denna aktivitet var en fortsättning av det didaktiska material som jag hade redan genomfört med barngruppen om Ville Val och de andra. Jag ville utveckla detta kring rim och utmana barnen vidare att lyssna efter ord som rimmar med varandra. Barnens fonologiska medvetehet utvecklas genom att arbeta med rim. Genom att själv lista ut vilket kort det var som rimmade med sitt eget kort och genom observera när andra löste samma uppgifter. Barnen kunde lära genom varandra. Materialet krävde också att barnen lyssnade och följde instruktioner. Att vänta på sin tur och att vara uppmärksam genom hela aktivitetet. 

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2016, s. 21) står det att "undervisning ska behandla följande centrala innehåll. Rim, ramsor och andra ordlekar. Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap". Detta didaktiska material ger barnen möjlighet att möta rim och bokstäver tillsammans med andra. Lgr 11 (rev. 2016, s. 20) vidare förklarar hur "undervisning ska uppmuntrar och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga". Med detta didaktiska material få barnen själva lösa en uppgift på egen hand, de skulle para ihop sitt kort med kortet som hade en bild som rimmade med det de hade på sitt eget kort. De skulle lösa ett problem/uppgift. De barn som behövde hjälp kunde själva välja en kompis som skulle hjälpa de att lösa uppgiften. På så sätt kunde alla barn i gruppen klara av uppgiften och känna att de hade lyckats.

Hur?

Jag satt med klassen i en ring på mattan. Barnen hade redan märkt att jag hade min "hemliga låda" med mig och flera barn kommenterade att lådan var med och undrade vad vi skulle göra. Jag kände att jag hade börjat att skapa denna magi och spänning som jag hade hoppats på att skapa kring lådan. Jag öppnade lådan och tog fram ett papper och introducerade mitt didaktiska material genom att läsa upp dessa ord i grupper om tre. Barnen lyssnade efter vilka två ord det var som rimmade med varandra. Detta klarade många av barnen av. Det som verkade mest klurigt var loppa - mygga - soppa. Troligen för att alla ord slutade på "a". Jag förklarade för barnen att det krävs mer än att bara sista bokstaven är samma för att säga att två ord rimmar med varandra.



Efter jag hade gett barnen dessa ord att lyssna på pratade jag om nonsensrim och hur man kan rimma med ord som är nonsens. Vad är en nonsensord? Jag gav de ett exempel, sill och frågade om barnen kunde kommer på flera ord, både riktiga ord och nonsens ord som rimmade på sill. Jag gav de flera ord, paket, hus och flagga. Efter barnen hade fått provar på att rimmar med dessa ord så introducerade jag mitt rimspel för gruppen. Jag tog fram den "hemliga lådan'' igen och tog ut två buntar med kort, de barn som satt nära mig var väldigt nyfikna och försökte att se vad som fanns i lådan. Det fanns andra kort som jag skulle använda vid ett senare tillfälle, att se att det fanns flera saker som jag inte plockade fram just då också bidrog till att skapa denna magi och spänning. "Vad kommer fram ur lådan idag?! Vad väljer Hannah nästa gång?!"

Jag tog ena bunten rimkort och delade ut de så att alla barn fick varsitt kort framför sig. Jag uppmanade de att inte vända på kortet tills jag sa att de skulle. Det var inte lätt att låta bli märkte jag! Den andra bunten med kort spred jag ut på golvet i mitten av ringen. Då satte jag mig ner igen och berättade att alla fick vända på sina kort och kolla vad det var på kortet. Jag förklarade spelet för barnen, att de hade en pusselbit framför sig med ett ord på och den andra delen av deras pusselbit låg någonstans på golvet i mitten av ringen. Med ett ord som rimmade med ordet och bilden de hade på sin pusselbit. Jag bad min handledare börja med att ta upp ett kort i mitten av ringen, visa den för gruppen och säga vad det var på kortet. Barnen tittade på sina kort för att se om de hade ett ord som rimmade med ordet som min handledare visade i mitten av ringen. Det barnet som hade kortet, fick sedan kortet, pusslade ihop de och sedan var det deras tur att vända på ett kort på golvet. Till slut hade alla hittat paret till sitt kort och spelet var klart. Jag bad alla att lägga sina kort i mitten av ringen i två högar, en hög med kort där det stod "rim" på baksidan och ett annat hög med kort där det stod "kort" på baksidan. Ett bra och tydligt avslut till aktiviteten kände jag.

Utvärdering

Som med allting man gör för första gången så kunde vissa delar av denna aktivitet ha varit lite bättre. Det var ganska stimmigt i början av aktiviteten, barnen hade fått varsitt kort och det var svårt att låta de vara kvar på mattan som jag hade bett de att göra, barnen pratade högt med varandra och det var stundtals svårt att få de att lyssna på mig och följa mina instruktioner. Flera gånger pratade jag över barnen. Det hade varit bättre om jag hade väntat på att barnen var tysta innan jag började att förklara och berätta vad de skulle göra. Att säga högt och tydligt "Nu får jag vänta tills alla lyssnar!" För att visar tydligt att jag väntade på dem. Det funkar aldrig att försöka prata över barnen och förklara någonting när inte alla är tysta och lyssnar. Jag upptäckte under spelet att det fanns ett par kort där det rådde osäkerhet om vad bilden på kortet föreställde. Det var ett kort med en kanin på, med barnen var lite osäkra på om det var en kanin eller en hare (på alla kort stod det också vad det var på bilden, men det är inte alla barn som är läskunniga ännu). Ett annat kort var det är tröja på, en pojke trodde det var en skjorta. Det hade varit bra att gå runt ringen först och be alla barn visa upp sitt kort för mig och de andra och berätta vad det var på kortet. Så vi kunde redan där, lösa några oklarheter!

Jag tyckte spelet gick väldigt bra, alla barn var aktiva och delaktiga och kunde hjälpa varandra. Jag tror det var en rolig upplevelse för barnen, och jag vet att det var ett nytt sätt för de att arbeta med rim. Efter spelet hade avslutats var det dags för en avslappningsövning. Barn låg på sina ryggar på mattan och lyssnade på lugnande musik en stund. Min handledare frågade barnen vad de tyckte hade varit roligaste den dag. Det var många som sa att mitt rimspel var det roligaste. Möjligtvis för att det var det de mindes bäst, för att det hände precis innan, men jag tar till mig det ändå!

Veckan efter gjorde jag samma spel igen. Denna gången bad jag alla barn kolla på sina kort innan vi började att berätta för alla vad det var på kortet. Genomgången av spelet gick till på samma sätt som första gången och jag märkte att barnen hade kommit ihåg många av de ord som rimmade med varandra. De visste vad de skulle göra och det blev väldigt lyckat. Denna gången bad jag också barnen att läsa upp sina rimmande par som ett avslut till aktiviteten.

Referenser:

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2016) Skolverket: Stockholm.